Märkt: vänskap

Tankar mellan sött och salt

Jag har verkligen läst och gillat Marta Söderbergs realistiska ungdomsromaner (Ramona, Sista chansen) . Hon sätter på pricken språket och framförallt det där skavet mellan att tillhöra barn och vuxenland. Tankar mellan sött och salt är inget undantag. Moa är 13 år och ska börja högstadiet. Hon ser inte alls fram mot det. Hon ser det som att de värsta tre åren i hennes liv kommer att börja. Inte riktigt kan hennes föräldrar förstå hur svårt det är för Moa. De tror att det är lite vanlig tonårstrots som visar sig. Tyvärr är det något mycket större än så. Moa har sedan mellanstadiet blivit utsatt för kraftig psykisk och fysisk mobbning, speciellt av en tjej. Nu ska de gå i samma klass ytterligare tre år. Moa har inte berättat något för någon. Hon har heller inte berättat om det som hände på festen i somras då hon fick se något hon inte borde sett. Då hon ringde ett samtal hon inte borde ringt. Då hon fick ta smällen för hela sin sociala status.

Det här är en bok som gör ont på så många olika sätt. Dels lider jag med Moa och hennes totala ensamhet. Det gör mig ledsen att det inte finns någon som hon har kunnat prata med. Det gör mig också ledsen att de vuxna är sådana perifera varelser i utkanten av Moas liv. Varken föräldrar eller lärare reagerar på det Moa är med om även om det hela tiden pågår. Ingen ser. Eller väljer att inte se. Som tur är börjar en ny elev i klassen, en tjej som ser Moa. Och Moa ser Ana. Men vem är det egentligen som har störst problem?

Jag gillar boken för att den känns trovärdig. Jag tycker också väldigt mycket om att Marta Söderbergs språk får mig att skratta. Precis som titeln antyder är det en blandning av sött och salt. Det är fruktansvärt hemskt det Moa är med om, men hon håller distansen till det hemska genom att få mig att skratta. Det här är en bok att sätta i händerna på alla från årskurs sju som frågar efter roliga böcker och ”typ sånt som har hänt på riktigt”. En bok som flyter på snabbt vid läsning men som stannar kvar länge i hjärtat. En blandning av sött och salt.

Slutet!

183407_29703498_o_1.png

Känns som jag plågat min omgivning senaste veckorna men frågor som:

”Vad hade du gjort om jorden skulle gå under om 3 veckor?!?”

”Vad tror du skulle hända i samhället?!?”

”Vad skulle det stå på din bucketlist!?”

”Hur skulle du reagera?! Ångest eller likgiltighet?!”

Ja, alltså läser du Mats Strandbergs Slutet kommer du också börja fråga och fundera. För boken börjar med att vi får ett besked om att jorden kommer krossas av en asstor meteorit inom en dryg månad.

Det är så en bok för mig, jag tycker det är så sjukt spännande tankar och funderingar den väcker. Men efter att ha startat upp dessa diskussioner med i stort sätt alla jag träffat så har jag märkt att alla inte känner som jag 🙂 vissa vill absolut inte pratat om vad de skulle göra om jorden gick under, det är för jobbigt (men de borde ändå läsa Slutet :))

Jag tycker redan sedan innan väldigt mycket om allt Mats Strandberg skrivit, men jag tror faktiskt jag tycker detta är hans bästa bok! Den är så spot on och sammansatt. Mats får som vanligt oss att lära känna alla karaktärer och bry oss om dem. De är mångbottnade och aldrig overkligt stereotypa.

Mats har fångat ett samhälle i uppbrott, som vanligt märks det att han lagt ner mycket tid på research och jag tycker hans vision om vad som skulle ske i ett sånt här scenario känns väldigt trovärdigt.

Men Slutet handlar om mer saker än om vad som händer i ett samhälle innan det förstörs av en meteorit. Den handlar om kärlek och så ryms det även en spännande mordhistoria.

Läs nu, du kommer ej ångra dig! Mats Strandberg är geni!

Lättläst grl pwr!

moa.jpg

Jag har läst Azras bok och Linns bok, de två första böckerna i en ny lättläst serie av Moa Eriksson Sandberg. Jag blev lockad att läsa böckerna då jag såg att de marknadsfördes som något som liknade Skam, fast i bokform och lättläst då 🙂 Varje bok berättas utifrån en person i ett kompisgäng som går på gymnasiet.

Jag gillar dessa verkligen. Trotts att de är korta och lättlästa (vilket innebär att de har stor text och rätt lite text på varje sida) så lyckas Moa Eriksson Sandberg få in både lite mörker och beskriva samhällsproblematik. Jag ser det som att Moa Eriksson Sandberg låter dessa böcker ta upp det som bubblade upp under metoo, hur dessa typer av problem kan förekomma i en tjej på gymnasiets liv. Men böckerna tar även upp andra saker så som rasism (i Azras bok) och psykisk ohälsa (i Linns bok).

Jag tror många unga kan läsa dessa böcker och känna igen sig och att böckerna även kan ge styrka till att säga ifrån. För något med det bästa med böckerna är att Moa Eriksson Sandberg har byggt in ett nice girl power i dem. Tjejerna blir utsatta för skit, saker som många kanske ser som vardagsmat, som att bli kallad hora eller att någon tar på ens kropp när en inte vill, men Azra och Linn säger ifrån och känner att de har all rätt att göra det!

Här kan ni läsa ett stycke från sida 15 i Azras bok, som jag tycker är ett bra exempel på tonen i böckerna.

IMG_6296.jpg

 

Lite kul måste man ha

Åsa Karsin är mest känd som författare och illustratör för de yngre barnen. Hon har skrivit många bilderböcker men också böcker för de allra första läsarna. Nu släpper hon äntligen en ren ungdomsbok. Det är inte förvånande att boken släpps nu, i spåren av #Metoo. Boken bygger på författarens egna upplevelse från högstadiet när något helt enkelt gick för långt.

Jag tycker verkligen om när jag som läsare får två personers perspektiv på samma händelse. Karsin skriver en bok med vartannan kapitel berättat av Anna, vartannat berättat av Ludde. De har precis träffats och är väldigt nyfikna och pirriga inför varandra. Det som står i vägen är Annas icke befintliga självförtroende och Luddes osäkerhet inför kompistryck och manlighet. Trots att jag förstår rätt tidigt vart berättelsen är på väg blir jag glad i det som inte skildras. I det jag kan läsa mellan raderna.

Det här är en bok om ett övergrepp. Men det är också en bok om varför ett övergrepp kan hända och hur personerna som är med (både förövare och offer) om det rent psykiskt och fysiskt kan gå vidare. Allt är inte svart och vitt. Allt är snarare grått. En bok för dig från åk 8.

Fördelen med olycklig kärlek

183412_29706413_o_1

 

Började läsa denna igår, och har läst ca halva. Den är både riktigt rolig och smart! Och om vänskap och kärlek, så ett hett-tips till er som längtar efter något sånt! Så här står det på Rabén & Sjögrens sida om boken:

Becky Albertalli har skrivit en normbrytande bok som är så på pricken hon är mästerlig på att fånga de små situationerna, man känner igen sig i de väl porträtterade karaktärerna, man skrattar och man gråter.

Becky Albertalli har även skrivit boken Bara tre ord som du kanske mer känner igen när du hör att den blivit filmatiserats och att filmversionen Love, Simon.

Nu längtar jag hem så jag kan läsa ut boken…

 

Blixtra! Spraka! Blända!

Jagerfeld_Blixtra

Blixtra! Spraka! Blända! är Jenny Jägerfelds första vuxenbok, men då Penny (som är huvudkaraktären i boken) bara är några år över 20 så tycket jag den kan klassas som ungdomsbok eller iaf till unga vuxna.

Detta var en perfekt bok för mig att läsa på stranden mellan alla bad jag fått tagit pga av den galna värmen. Jag läste den så snabbt fast att den är ganska tjock. Trotts att den är full av humor (som alltid i Jenny Jägerfelds böcker, hon är ju så bra på humor!) och liksom är lite ”glassig” (handlar rätt mycket om kläder och hur folk ser ut) så är den verkligen inte ytlig! Den tar upp stora livsfrågor så som vänskap (destruktiv?!), knepiga relationer till föräldrar, moral, ”VEM ÄR JAG EGENTLIGEN”-frågor, ”HUR SKA JAG LEVA MITT LIV”-frågor och kärlek. Den är spännande också och (som sagt) rolig.

Så du som gillar böcker som berör, som du inte kan lägga ifrån dig, realistiska men med lite galna berättelser, läs Blixtra! Spraka! Blända! NU!