Märkt: vännskap

Har du mens, eller?

9789188793430.jpg

Moa Eriksson Sandberg nya lättlästa bok Har du mens, eller? (Nypon förlag nivå 3) är jättebra. Den handlar om Ida som får mens, hon är 11 år och en av de första i sin klass. Hon vill inte ha mens och vet typ bara att det innebär att en är vuxen, hon ÄR inte och VILL inte vara vuxen! Och så hände det där som bara inte får hända i skolan…

Det allra bästa med Har du mens, eller? är hur de vuxna agerar. De gör precis det jag hade önskat att de vuxna hade gjort när jag var i samma situation. Moa Eriksson Sandberg är som vanligt så bra på att ta upp de där skavande lite (eller mycket) jobbiga sakerna om kroppen, livet och det omgivande samhälle, som en tvingas handskas med som ett barn på väg in i vuxenlivet.

Jag önskar att alla lärare i åk 1-6 läser denna högt i klassen, tack på förhand 🙂

 

Lunchbox – mer serier till alla!

omslagweb-1Jag läser en massa serier just nu, förra veckan var det Närmare kan vi inte komma och har nu läst ut Ellen Greiders debut Lunchbox. Detta är en sorglig, träffsäker och stundtals även rolig och fin serie om att vara tonnis och precis börjat sjuan i en ny skola.

Det är flera saker som träffar mig i hjärtat i denna bok. Mest kanske Ellens inre dialog där hon väljer att tolka nästan allt andra säger och gör som att de egentligen menar något annat. Att någon bjuder in en till en fest kan ju också vara att de driver men en osv. Där sätter Ellen Greider fingret på något av det hemskaste att vara i tonåren. Sen är det Ellens ”låtsaskompis”  Marilyn Manson som hänger med henne i vardagen och på ett så fint sätt peppar henne och lånar ut sina skor till henne när hon tappat sina på fest. Så fint med Marilyn Mansons stora skräckinjagande gestalt i kontrast till vad han spelar för roll i Ellens liv i boken.

Sen är det en del i boken som handlar om att bli utsatt av en person på nätet. Den är så jobbig och hemsk, men det är så viktigt att det skrivs om saker som detta! Så Lunchbox är en bok som går att använda om en som vuxen vill prata med tonåringar och unga vuxna om att råka ut för jobbiga saker på nätet.

Snygga illustrationer också! Gillar alltså  Lunchbox mycket!

 

Vänskap över tidsbarriärer

29704129_O_1

Nu har jag äntligen läst Kerstin Lundberg Hahns senaste mellanåldersbok (som har legat för länge i min ”att läsa pyramid” på nattduksbordet!). Pojken från längesen är inte en traditionell spökberättelse utan har något unikt. Kerstin Lundberg Hahn är en favoritförfattare för mig, så jag hade höga förväntningar på Pojken från längesen. Och jag gillar den mycket, den är ingen Skuggan i väggen (som är fantastiskt bra) men det är helt klart en mellanålders bok i topklass!

Som ofta när Kerstin Lundberg Hahn skriver så finns det även i denna bok ett djup och en del som berör medmänsklighet och en medvetenhet kring orättvisor i samhället. När jag skriver att jag inte tycker Pojken från längesen är en traditionell spökberättelse så handlar detta om att boken egentligen inte är så läskig, snarare spännande och att det som först verkar vara ett spöke kanske egentligen är något annat… Och i grunden handlar boken om vänskap, en vänskap över tidsbarriärer.

Så jag rekommenderar Pojken från längesen, för barn mellan typ 8-12 år och jag tror den skulle funka mycket bra till högläsning!

I paradisets källare

29704167_O_1Jag har läst rätt många serier på sista tiden och I paradisets källare av Julia Hansen är en av de bästa. Den handlar om Julia som är ganska liten i början av boken. Hennes familj är med i Jehovas vittnen men går ganska snart ur detta och det är inte det historien handlar om egentligen. Men det är en liten intressant och ganska avdramatiserad del av boken. Grunden i historien handlar om att som barn/tonåring hitta något du bara älskar och brinner för. Hur detta intresse gör dig stark och lycklig och tar upp all din tid, men hur en sån sak också ibland kan bli destruktiv. Julia Hansen lyckas skickligt visa på denna dubbelhet och att saker inte heller är svarta och vita, att något kan vara så kul men också jättejobbigt, samtidigt.

Serieboken tar även upp självskadebeteende och jag tänker att boken skulle passa bra exempelvis en kurator som diskussionsmaterial om hen jobbar med såna typer av ämnen med en grupp med ungdomar.

Jag tänker att den inledande delen när familjen är med i Jehovas vittnen återspeglar sig senare i Julias egna erfarenheter av att omslutas i en grupp men också räknas ut ur den när hon inte beter sig som gruppen förvantar sig.

Jag gillar att läsa böcker som handlar om tjejer som helt går upp i en hobby (som i detta fall är teater) då det behövs fler berättelser om detta. Det ju tyvärr är ganska vanligt att det är killar som förväntas/tillåts/peppas till sånt beteende och inte tjejer.

Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges

680

Jag har äntligen fått tid att läsa Eva Sussos och Anna Höglunds bok Alla frågar sig varför. Detta är en bok som är lite svårplacerad, något jag gillar men ändå får bibliotekarien i mig att vilja försöka hitta den rätta platsen för just denna bok.

Den ser lite ut som en bilderbok, stor, tunn, lite text på varje sida och med mycket illustrationer. Men texten är något annat, med korta funderingar över livet, döden, vänskap blandat med citat från olika filosofer (exempelvis av Kierkegaard som ni kan läsa i rubriken till detta blogginlägg). Boken avslutas med ett litet register med info om de filosoferna som citerats i boken.

bigOriginal.jpg

Så detta är en bok som vissa kommer gilla supermycket (som jag!) och vissa kommer tycka att den bara är konstig. Hur många barnböcker innehåller Sartre målad som en gädda liksom..? Jag tycker denna bok skulle vara superbra att läsa högt tillsammans med barn och ha som grund till att diskutera olika stora frågor. Den påminner om Anna Höglunds tidigare böcker Om detta talar man endast med kaniner (som jag skriver om här) och Att vara jag. Anna Höglunds illustrationer är så otroligt bra, med en perfekt blandning av humor och vemod, geni!

Om jag får stanna

29703245_O_1.jpg

Pappa säger att vi är fångar i ett väntrum där det aldrig blir vår tur.

Jag är ganska säker på att inte så många kan gissa vad denna bok handlar om genom att bara se framsidan. Jag tycker det ser ut att vara en lite mysig bok om vänskap och kärlek, kanske en pinsam förälder och kanske något om någon som gillar katter… Titeln berättar lite mer men jag tror många som plockar boken från hyllan kan bli lite överraskade när de börjar läsa.

Jag tänker att valet av framsida är medveten, och jag gillar det. Detta är en bok om Ilona och Stella som går i sexan, deras vardag men mycket av deras värld och värklighet kretsar kring om Ilona och hennes familj ska få stanna i Sverige. De lever nämligen som gömda på ett kloster och har gjort det i sex år.

Valet av framsida visar för mig på en tanke som också återfinns i texten. Berättelsen tar upp hur det känns för ett barn att leva under stor ovisshet och maktlöshet krig sin framtid. Kajsa Gordan väljer att inte nämna vilket land Ilona och hennes familj varit tvungna att fly ifrån eller vilket språk de talar. Detta tycker jag är så bra, berättelsen blir mer allmängiltig och vi släpper fokus på hur konflikterna i just det landet ser ut, eller ”hänger på fördomar” eller andra saker vi relaterar till ett visst land/språk. Detta handlar om Ilona och hon är en person som borde ha rätt att få leva där hon inte behöver riskera sitt liv. Utöver detta med att inte nämna land och språk så tycker jag Kajsa Gordan också verkligen lyckats med att skriva om unga tjejer utan att på något vis fokusera på hur de ser ut, de nämns inte i texten, vilket jag tycker är så skönt!  Ilona och Stella tänker mycket, känner mycket, är smarta och aktiva och det spelar ingen roll vad de har för färg på håret liksom!

Så detta är en riktigt bra bok, jag tänker att den hade varit jättebra som högläsningsbok, eller en bok att läsa tillsammans i en klass mellan åk 4-6 tänker jag. Den skapar förståelse och insyn i att leva som gömd och även hur det kan vara att vara bästis med någon som har det svårt.

Sen är boken tunn, 139 sidor och tar upp flera svåra ämnen, jag hade nog velat att den var längre och kunde gå djupare, men samtidigt är det ju bra att såna här jobbiga ämnen kan skrivas om i ett lite luftigt format, då den blir tillgänglig för fler!

Allt som blir kvar

3d102372e6130b8ac416120dd2f6c650_980x0_c_85_s_v4

Allt som blir kvar är för mig som en kladdig feberdröm. Den börjar med en smäll och sen sugs jag in i denna indragande, intensiva och stundtals obehagliga historia.

Grunden till berättelsen är ett krossat hjärta, en person, Matilda som dumpas av en annan, Oliver. Efter uppbrottet så rasar Matilda bokstavligen ner på marken och blir sittande där tills vännen Miron kommer och lyfter upp henne. Miron tar med henne hem till sin lägenhet och tillsammans skapar de en allians och en någotsånär trygg fantasivärld där Matilda ska kunna komma över sitt krossade hjärta. De bestämmer sig för att sätta ett slutdatum, 30 dagar framåt, då Matilda ska må bra igen, innan dess kan de flippa ut till max. Frågan är om detta är en bra strategi för att laga ett brustet hjärta?

En kan tänka att detta är en bok om kärlek, eller alltså kärleksrelationer, men jag tycker den framförallt handlar om vänskap, eller relationer i stort. Mirons och Matildas vänskap är en sån vänskap som är fantastisk, unik och liksom glittrar men som så ofta med såna typer av relationer så kan den också bli nedbrytande. När jag läser är det som att jag bara väntar på att det ska gå åt skogen, mellan dem, som att det ligger en bomb där och tickar som kommer att smälla av när som helst.

Allt som blir kvar är som Det handlar om dig´s (Sandras Beijers förra bok) mer destruktiva och farliga storasyskon. Och jag gillar den. Jag blir stundtals imponerad av Sandra Beijers språk och jag upplever det som att varje ord är vägd på våg. Matildas relation till sin mamma är väldigt lågmält men samtidigt mycket träffsäkert beskrivet. Den beskrivs liksom aldrig med ord utan läsaren förstår genom att få ta del av Matildas kroppspråk och handlande.

Det jag kan känna mig lite negativ till med boken är detta göttade i en beskrivning av ett totalt sönderfall och att livet tappar mening efter att en blir dumpad. Visst det kan ju vara så och känns så, men jag gillar att peppa på att det finns så mycket annat viktigt i livet! Framförallt är detta något jag vill att unga personer ska veta och läsa böcker om. Men det är inte en sån typ av bok men den är riktigt bra. Den passa inte alla, men tonnisar och unga vuxna som gillar starka historier, om vänskap och kärlek, som gör rikligt ont kommer älska den!

 

det handlar om.png

(som ni ser så signerade Sandra Beijer mitt ex av boken när jag träffade på henne på bokmässan, wow)