Märkt: rasism

Premiären i februari du inte får missa

Vi har tidigare skrivit om att den asbra och viktiga boken The Hate U Give av Angie Thomas skulle bli film. Nu har den haft premiär i USA i helgen och jag har bara hört hyllningar. Så peppad på att se den! I Sverige kommer den ha premiär först 8 februari 2019. Ser så fram emot det!

Så alla ni som inte läst den än, se till att gör det nu, så ni kan se filmen efter. För det är ju en universell regel : LÄST FÖRST, FILM SEN!

 

 

Jacket som skaver och vägrar läka

jackDet är i skavet det spännande ligger. I alla historier. Det som svärtar och skaver och inte känns bekvämt någonstans. Jack är en artonårig kille som är som alla andra. Eller iallafall tror han det. En dag när han sitter på spårvagnen (boken utspelar sig i Göteborg, hallå eller!) måste den stanna för att det ligger en tjej på spåret. En tjej i rosa mössa. I en tusendel av en sekund får Jack fatt i tjejens ögon som borrar in sig i honom fullständigt.

Han tappar andan. Och trots att livet fortsätter som vanligt kan han inte släppa hur ögonen påverkade honom. Till hans förvåning träffar han henne en vecka senare på en fest. De hamnar på en toalett, i ett badkar (bästa pratplatsen) där Jack blir fullständigt betagen. En kärlekshistorias start. När allt känns som det bästaste glittrigaste händer det som ingen kunde förutse – Jacks skav från högstadiet kommer tillbaka. Och kullkastar allt.

Det här är en bok om identitet. Hur länge står vi ansvariga för våra handlingar? När måste vi ta itu med saker som hänt för längesen, men som påverkar vårt sätt att vara och omgivningen sätt att se på en själv? Och hur stark kan en kärlek vara när skavet tränger in emellan två som är menade att vara tillsammans?

Blev himla sugen på att läsa Christina Lindströms andra ungdomsbok Hälsningar från havets botten, för så mycket gillade jag Jack.

På andra sidan

När det släpps epa-andra-sidann ny ungdomsbok om staden som en själv bor i blir jag glad! Gårdagen tillbringade jag med Moa och Ali i boken På andra sidan av Georg Zyka. Moa och Ali bor i samma stad som jag – Malmö. Och de bor på varsin sida om staden. Moa i Limhamn,  precis vid havet i en villa. Ali bor i Rosengård, bland höghusbetong och falafeldoft.

De kommer från olika delar av staden, men är ändå rätt lika. Båda har mammor som är frånvarande. Psykiskt sjuka av stress, men på olika sätt. Moa har en pappa som finns i bakgrunden (oftast begravd i sitt jobb). Ali och Moa träffas när de börjar samma program på gymnasiet. Och de lär känna varandra snabbt. Redan samma dag de mötts följer Moa med Ali hem till Rosengård och det som först är vänskap blir till kärlek. Tyvärr tycker inte alla att deras kärlek är den bästa. Och allt går för långt. Alldeles för långt.

Det här är en kärlekshistoria, men det är också en historia om rasism, om fördomar och psykiska sjukdomar. Tyvärr är jag inte helt förtjust. Det känns som att författaren har velat få med så mycket, och det visar sig i att texten blir uppstyckad och bitvis svår att följa. Boken hade tjänat på en hårdare redigering och kanske också på ett mer lättläst format. Dialogerna känns inte heller helt hundra (för mig). Vilken tur då att mina elever ska få läsa den och säga sitt. Vi brukar ju inte alltid vara överens. Men jag fullkomligt älskar att läsa om Malmö! Att åka med Ali och Moa på moppen på Rosengårds cykelvägar, att gå utmed havet med Moa och hennes kompis och känna salt och tångdoft. Hoppas Georg Zyka skriver fler böcker om Malmö, för det saknar jag i barn- och ungdomsutgivningen!

Gul utanpå

ImagePatrik Lundberg var nio månader när han adopterades från Korea och växte upp i Sölvesborg. I denna självbiografi berättat han hur det är att få stå till svars för sitt utseende och svara på frågan ”var han egentligen kommer ifrån”.

I vuxen ålder reste Patrik tillbaka till Korea för att läsa på universitetet och för att leta upp sin biologiska familj. Det blev en resa full med kulturkrockar, identitetssökande och stora känslor.

Patrik (som är journalist) har ett vardagsnära språk och som läsare möter man inte mycket motstånd. Även om jag på många sätt tyckte det var intressant att läsa om Patricks liv med utanförskap och identitetssökande så fanns det trots allt några saker som störde mig i denna djupt personliga bok. Bland annat hade jag gärna läst mer om hans svenska familj. Hans pappa flyttade från familjen när Patrik var liten och hans mamma blev sjukskriven och alkoholiserad. Hur det var att växa upp i denna familj får vi veta mycket lite om, trots att det måste ha präglat Patrik mycket. Fast det kanske är en helt annan historia…