Tagged: normer

Down under

Down underDet här är skådespelaren Johan Ehns debut som författare, och det är en riktigt fin ungdomsroman han skrivit!

Boken, som är delvis självbiografisk, handlar om nittonåriga Jim som åker till Nya Zeeland för att bo hos sin farbror och hans familj. Här vill han kunna vara vem han vill medan Sverige kan dra åt helvete. Väl på Nya Zeeland försöker Jim att inte tänka på det som varit även fast hemlängtan smyger sig på med jämna mellanrum. Han får jobb och nya vänner, han umgås med sina kusiner men har svårt att förstå sig på, eller ens tycka om sin dominante farbror. Tillvaron vänds plötsligt upp och ner när han en dag inte längre är välkommen hem till sin värdfamilj efter att farbrodern och hans fru har läst hans brev hemifrån och förstått att han är gay. Jim lyckas ändå samla ihop sig själv och fortsätta sin tid down under…

Året är 1987, men genom boken förflyttas man mellan detta år och nedslag i tidigare år i Jims liv och jag tycker väldigt mycket om att lära känna honom på det här sättet. Tillbakablickarna leder så småningom fram till varför han kände att han behövde lämna Sverige och Stockholm och när de till slut når fram till bokens nutid önskar man en fortsättning. Hur blir det nu? Och det är väl det man brukar undra efter en riktigt bra bok.

Den handlar om så mycket; att hitta och få vara sig själv, om vänskap, om släktskap, om kärlek och svek, om normer, värderingar och utanförskap, om viljan att passa in och om att möta sina rädslor… Förutom allt detta bjuds det på musikreferenser från 80-talet och, trots sitt mörker, flera skratt. Läs!

Böcker som stannar kvar

Det finns böcker som stannar kvar lite längre. Böcker som får mig att vilja vara kvar i bokpersonernas värld, som får mig att vilja sitta kvar på bussen på väg till jobbet bara för att få läsa lite till, stanna några fler minuter i världen som jag får låna en stund. Med Jack och och Libby var det så. Holding up the universe (har släppts på Gilla förlag på svenska nu i maj 2017, Vända världen rätt) av Jennifer Niven.

Jack och Libby är två väldigt olika personer, men också väldigt lika. De lever i en värld där de blir bedömda utifrån hur de ser ut och agerar. Libby har blivit undervisad hemma och ska äntligen få börja skolan med alla andra. Hennes historia: när hennes mamma dog gjorde flera saker att hon började tröstäta. Hon gick upp massor i vikt och hamnade till slut i knipan att fastna inuti sitt eget hus. Brandkåren ryckte ut och fick lyfta ut henne med lyftkran från huset. Nu har hon med hjälp av en samtalscoach lyckats gå ner en massa, så att hon kan röra sig själv och till och med springa! Hon känner sig som en ny människa. Ändå vet hon att andra elever kommer reagera på hennes utseende, hon bryter normen.

Jack däremot är en av de koola människorna i skolan. Han lever på att skämta och vara den stora basketstjärnan, men döljer en stor hemlighet. Hans historia: när han var barn råkade han ut för en hemsk fallolycka från sitt hustak. Han spräckte skallen och fick sy med en massa stygn. Sedan dess är det omöjligt för honom att känna igenom människors ansikten, även sin egen familjs. Han har inte berättat för någon om sin hemlighet och skyddar sig med att vara en rolig kille. Men när Libby börjar i Jacks skola förändras deras liv på det mest märkliga vis.

Det här är en bok som får mig att skratta, gråta och känna en massa. Den är väldigt amerikansk, ja, men den är också en bok som lyfter den stora mänskliga frågan – Vem vill du vara? Påminner mig om samma känsla jag fick när jag läste Rainboow Rowells bok Eleanor & Park, om människor i utkanten. Och de får mig alltid att vilja vara en av dem i utkanten.