Märkt: jobbiga saker

Mina smala axlars längtan

För den som saknar och längtar efter Skam kan jag passa på att tipsa om boken Mina smala axlars längtan av Maria Frensborg. Vi befinner oss på gymnasiet och får följa Magda vars hela universum kretsar kring den 2 meter långe Jens som är en slags mytisk varelse (i alla fall i Magdas ögon). Han är chefredaktör för skoltidningen och Magda tror knappt sina ögon när han en dag pratar med henne i skolmatsalen. Ännu mer förvånad blir hon när hon står med en tändsticksask i handen. I den står anvisningar kring dag, tid och plats och hon börjar förstå att det är nu det händer. Det är nu hon får huvudrollen i filmen om sig själv. Hon har bara väntat på att det ska hända. I samma veva får hon ett meddelande från en av skolans hemliga sällskap, som vill att hon ska bli medlem. Men först måste hon klara av ett gäng uppdrag för att visa sig värdig.

Det här är en bok som får mig att skratta (Frensborg lyckas med konststycket att skriva en rolig bok) och som får mig att minnas gymnasietiden på gott och ont. Det är stora känslor och tankar om och inför livet och systerskapet, precis som i Skam.

Rolig fakta: Lyssnade på författaren på Bokmässan på seminariet som handlade om Kulturmannen, där Jens som person diskuterades och där Frensborg konstaterade att högen med Kafka som Jens har på sitt soffbord inte läses, utan bara är rekvisita.

#seriöstdeträckernu

I september släpptes Marie-Chantal Longs senaste bok #seriöstdeträckernu. Som vanligt är Long specialist på att hitta angelägna ämnen. Boken handlar om tre tjejer som alla går i nian. En av tjejerna har levt ett lite annorlunda aktivt mobilfritt liv med sin mamma i ett hus på landet. Men sedan några månader har hon flyttat till sin pappa och börjat ny skola, fått nya vänner och sitt livs första smartphone. Hon har inte riktigt förstått alla appar, men hon förstår av sina kompisar att det finns killar som skickar dickpics, det vill säga foton av sina snoppar på olika sociala medier.

Hon förstår också att det inte är någon som pratar om det, för det finns ändå ingen som kan göra något åt det. Men en dag får hon själv ett foto. Hon skäms och förstår inte vem som skulle kunna skicka en sådan bild till henne. Dessutom är kontot skapat med ett påhittat namn, så det är omöjligt att veta vem det är från.

Tjejerna upplever att vuxenvärlden inte förstår och inte kommer kunna hjälpa dem. Istället tar de saken i egna händer. De gillrar en fälla för att kunna lista ut vem det är. Och det dröjer inte länge förrän de förstår att det är en kille i skolan som faktiskt ligger bakom det anonyma kontot. Och när de väl listat ut det dras planer upp för den ultimata hämnden. Utan föräldrar, poliser och verkningslösa samtal. Med tre starka tjejer som överlistar på våldsamt sätt. Men var går gränsen för att själv bli kriminell?

En bok att läsa tillsammans i klassen – många intressanta frågor att diskutera kring makt, könsroller, hämnd och våld.

Böcker som stannar kvar

Det finns böcker som stannar kvar lite längre. Böcker som får mig att vilja vara kvar i bokpersonernas värld, som får mig att vilja sitta kvar på bussen på väg till jobbet bara för att få läsa lite till, stanna några fler minuter i världen som jag får låna en stund. Med Jack och och Libby var det så. Holding up the universe (har släppts på Gilla förlag på svenska nu i maj 2017, Vända världen rätt) av Jennifer Niven.

Jack och Libby är två väldigt olika personer, men också väldigt lika. De lever i en värld där de blir bedömda utifrån hur de ser ut och agerar. Libby har blivit undervisad hemma och ska äntligen få börja skolan med alla andra. Hennes historia: när hennes mamma dog gjorde flera saker att hon började tröstäta. Hon gick upp massor i vikt och hamnade till slut i knipan att fastna inuti sitt eget hus. Brandkåren ryckte ut och fick lyfta ut henne med lyftkran från huset. Nu har hon med hjälp av en samtalscoach lyckats gå ner en massa, så att hon kan röra sig själv och till och med springa! Hon känner sig som en ny människa. Ändå vet hon att andra elever kommer reagera på hennes utseende, hon bryter normen.

Jack däremot är en av de koola människorna i skolan. Han lever på att skämta och vara den stora basketstjärnan, men döljer en stor hemlighet. Hans historia: när han var barn råkade han ut för en hemsk fallolycka från sitt hustak. Han spräckte skallen och fick sy med en massa stygn. Sedan dess är det omöjligt för honom att känna igenom människors ansikten, även sin egen familjs. Han har inte berättat för någon om sin hemlighet och skyddar sig med att vara en rolig kille. Men när Libby börjar i Jacks skola förändras deras liv på det mest märkliga vis.

Det här är en bok som får mig att skratta, gråta och känna en massa. Den är väldigt amerikansk, ja, men den är också en bok som lyfter den stora mänskliga frågan – Vem vill du vara? Påminner mig om samma känsla jag fick när jag läste Rainboow Rowells bok Eleanor & Park, om människor i utkanten. Och de får mig alltid att vilja vara en av dem i utkanten.

Billie är bäst!

01_220pxApropå Sara Kadefors ja. Nu har jag läst andra boken om Bille, 12 år. I Du är bäst bor Billie kvar i Bokarp. Livet hos fosterfamiljen fortsätter att överraska och Billie är taggad som alltid. Att det längre inte är någon hemlighet att Casper, Alvar och Teas lillebror, dog i en olycka har lättat stämningen.

Men det finns fler saker att fundera över. Det verkar som om Alvar och hans kusin Douglas hatar varandra på riktigt. Vad är det som har hänt mellan kusinerna? Har det med Casper att göra? Billie bara måste få veta, så därför bjuder hon in Douglas när Alvar fyller år. Inte helt lyckat.

I skolan gillar ALLA Billie, och det är inte heller helt lyckat. När kamratstödjare ska utses blir det självklart hon. Och eftersom Billie är Billie tar hon sitt uppdrag på allvar. Alla vill vara med henne. Det blir både svårt och jobbigt att räcka till, för dem som skulle behöva det men också för sig själv.

Åh, vad jag gillar böckerna om Billie! Jag älskar Billies optimism och nyfikenhet, samtidigt som jag får lite ont i magen över att hon står så ensam. Kanske för att hon har varit tvungen, eller som ett skydd för allt jobbigt runt henne. Jag gillar berättelserna i berättelsen; mammans, fosterföräldrarnas, Alvars, Teas, Douglas… Och allt känns så rätt – karaktärerna som sagt, tonen, vad som händer. Hela livet ryms i böckerna om Billie!

Här kan du läsa vad Maria tyckte om första boken om Billie, Avgång 9:42 till nya livet.