Tagged: identitet

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med

om-hundra-dagar-ska-jag-do-sa-satans-vackert”Du kan kalla mig Ikaros. Det här är mitt avskedsbrev till världen. Om hundra dagar ska jag nämligen dö så satans vackert att du kommer att vilja hänga med.
Jag finns. Idag och i nittionio dagar till.
Nedräkningen har börjat.”

Så börjar Johanna Nilssons bok som drabbar en där hjärtat är som mjukast. Ikaros skickar ut sitt kommande-självmordsbrev till sju (slumpvist?) utvalda. En av dem är Emil. Han får liksom de andra lösenordet till bloggen där Ikaros med ojämna mellanrum postar sina dagliga betraktelser och tankar om livet och döden. Och kanske framförallt om att inte bli sedd. Emil kan inte släppa tanken på att någon är på väg att begå självmord. Han mailar de andra som fått mailet för att försöka komma på deras gemensamma nämnare. Kan det vara någon de alla känner som är Ikaros? Boken utvecklas till en minst sagt spännande historia när Emil och en kille till väljer att rymma (av olika anledningar) för att försöka övertala Ikaros (till det ena eller andra).

Det här är en bok som lämnar mig med många tankar. Speciellt tänker jag på de människor vi ser varje dag, men ändå inte ser. Kassörskan på ICA, busschauffören… Att bli sedd för den man är, hur svårt kan det vara?

Trans gånger tre

georgeMin förväntan hög. En bok för mellanåldern (9-12 år) om känslan över att vara i fel kropp. George är hon som boken handlar om. Hon är en tjej inuti, men en kille utanpå. Och så har det ju alltid varit. Alltid har hon blivit behandlad efter hur hon sett ut, inte hur hon känt sig inuti. Men så händer det någonting. Varje år har klassen en teaterföreställning för föräldrar och andra elever och George bara måste få spela tjejrollen. Det tycker inte hennes lärare och istället får hon bli scenarbetare, men när hon avslöjar sin hemlighet för sin bästa kompis, ja då kan vad som helst hända.

Jag gillar att det kommer böcker om trans för de yngre. Det kan kännas svårt att prata om det här (kanske framförallt för vuxna) men genom att läsa en bok om hur det kan upplevas kan en lättare förstå. Jag gillar också att George benämns konsekvent som hon. Och det är ju inte alls konstigt eftersom det är hon som berättar historien. Det gör det lätt att förstå och känna som henne! Jag gillar inte vuxenvärldens bemötanden. För visst har folk i Georges omvärld förstått att George inte är som ”alla andra”, de bryr sig bara inte om att fråga hur hon upplever den. Jag gillar Georges bästa vän, En sån skulle alla ha. Det här är en bok som borde fungera utmärkt som högläsning i mellanstadiet och vid allt temaarbete som berör identitet.

Tips på vidare läsning! Jag är Jazz är en bilderbok/biografi om en flickas resa till rätt kropp. Och du har väl inte missat att det nyss släppts en samling texter av unga människor i Sverige idag, I mitt namn, som berättar om hur svårt det kan kännas att inte tillhöra ett kön, att handla deo eller hur heteronormativt livet känns.

jag-ar-jazzi-mitt-namn-en-bok-om-att-vara-trans

En annan

I den här boken återkommer kärlekshistorien som skildrades i Jag, En (av David Levithan) men från ett annat håll. Jag, En som Karin tidigare har skrivit om här, handlar om personen En som varje dag vaknar upp i en ny kropp. Hen är van vid att det alltid har varit så och försöker varje dag anpassa sig så gott det går för att inte göra ett för stort avtryck i den persons liv som vanligtvis befinner sig i just den kroppen. Hur som helst – en dag träffar En Rhiannon och blir förälskad, och måste hitta sätt för att kunna vara tillsammans med henne, om det ens går. I Jag, En får vi följa hela handlingen ur Ens perspektiv men i En annan är det istället Rhiannon som är berättarjaget.

Jag tyckte mycket om Jag, En och blev inte besviken av denna uppföljande bok. Genom att läsa En annan får man återuppleva många händelser ur den första boken. Har man läst den så har man som läsare lite mer bakgrundsstoff med sig och kan t ex komma ihåg varför En gör si eller så, eller hur hen känt sig i olika situationer. I En annan får man en större inblick i Rhiannons liv, och jag fick en större förståelse för henne. Jag kan nog också erkänna att jag tyckte mer om henne efter att ha läst den här boken. (Jag tror egentligen inte att det är nödvändigt att läsa Jag, En före En annan. Det borde funka även i omvänd ordning.)

En fantastisk kärlekshistoria är vad det är – sorglig och vacker.

Jacket som skaver och vägrar läka

jackDet är i skavet det spännande ligger. I alla historier. Det som svärtar och skaver och inte känns bekvämt någonstans. Jack är en artonårig kille som är som alla andra. Eller iallafall tror han det. En dag när han sitter på spårvagnen (boken utspelar sig i Göteborg, hallå eller!) måste den stanna för att det ligger en tjej på spåret. En tjej i rosa mössa. I en tusendel av en sekund får Jack fatt i tjejens ögon som borrar in sig i honom fullständigt.

Han tappar andan. Och trots att livet fortsätter som vanligt kan han inte släppa hur ögonen påverkade honom. Till hans förvåning träffar han henne en vecka senare på en fest. De hamnar på en toalett, i ett badkar (bästa pratplatsen) där Jack blir fullständigt betagen. En kärlekshistorias start. När allt känns som det bästaste glittrigaste händer det som ingen kunde förutse – Jacks skav från högstadiet kommer tillbaka. Och kullkastar allt.

Det här är en bok om identitet. Hur länge står vi ansvariga för våra handlingar? När måste vi ta itu med saker som hänt för längesen, men som påverkar vårt sätt att vara och omgivningen sätt att se på en själv? Och hur stark kan en kärlek vara när skavet tränger in emellan två som är menade att vara tillsammans?

Blev himla sugen på att läsa Christina Lindströms andra ungdomsbok Hälsningar från havets botten, för så mycket gillade jag Jack.

Om En

jag_en-levithan_david-21198466-2922625320-frntl

Det är inte så enkelt att beskriva Jag, En av David Levithan kortfattat och lättförsåtligt, men detta beror inte på att den har komplicerat språk eller så, utan för att den berättar en mycket speciell historia.

Vi får följa En, som under hela sitt liv vaknat upp varje morgon i en ny människas kropp och liv, för att sedan varje natt slitas bort och vidare till nästa. Det är alltså levande människor (som du och jag) som just denna dag får ”besök” i sin kropp. En kan välja lite kring hur mycket hen ska ta del av personens känslor och minnen, och den personen En besöker märker inte att ”någon är där”.

Detta har pågått under hela Ens liv, och när vi får ta del av Ens historia är hen 16 år. I hela sitt liv har En aldrig kunnat skapa en relation till någon annan person, som varat längre än just en dag.  Men så en av dessa dagar så råkar En träffa Rhiannon, och blir jättekär. Allt En vill är att vara nära sin kärlek, men hur ska det kunna vara möjligt när hen vaknar upp i olika kroppar i olika delar av landet varje dag? Och hur ska En kunna förklara denna situation för Rhiannon?

David Levithan är fantastisk som vanligt och klarar av att skapa en berättelse som är hoppfull men samtidigt mycket sorglig. Nu längtar jag efter att, i mitt jobb som skolbibliotekarie, få använda boken som diskussionsunderlag kring identitet och genus. Läs!

Gul utanpå

ImagePatrik Lundberg var nio månader när han adopterades från Korea och växte upp i Sölvesborg. I denna självbiografi berättat han hur det är att få stå till svars för sitt utseende och svara på frågan ”var han egentligen kommer ifrån”.

I vuxen ålder reste Patrik tillbaka till Korea för att läsa på universitetet och för att leta upp sin biologiska familj. Det blev en resa full med kulturkrockar, identitetssökande och stora känslor.

Patrik (som är journalist) har ett vardagsnära språk och som läsare möter man inte mycket motstånd. Även om jag på många sätt tyckte det var intressant att läsa om Patricks liv med utanförskap och identitetssökande så fanns det trots allt några saker som störde mig i denna djupt personliga bok. Bland annat hade jag gärna läst mer om hans svenska familj. Hans pappa flyttade från familjen när Patrik var liten och hans mamma blev sjukskriven och alkoholiserad. Hur det var att växa upp i denna familj får vi veta mycket lite om, trots att det måste ha präglat Patrik mycket. Fast det kanske är en helt annan historia…