Märkt: favoriter

Genuine Fraud/Fejk

Äntligen släpper E. Lockhart nytt! Efter min stora läsupplevelse med Kanske är det allt du behöver veta (We were liars) hade jag extremt högt ställda förväntningar. Såklart kunde jag inte vänta på den svenska översättningen Fejk (även om de släpptes nästan samtidigt). Och jag blev inte besviken på Genuine Fraud. Lockhart har lyckats skriva en bok som förtrollar mig lika mycket. Och det finns vissa gemensamma komponenter.

Böckerna har båda kvinnliga huvudpersoner, men båda slåss mot sina demoner på olika sätt. Böckerna är två riktiga mysterium, men Genuine Fraud är en mer våldsam sådan och innehåller mycket mer blod och kroppsvätskor! Lockharts största litterära leksak är tiden som hon leker med både i We were liars och Genuine Fraud. I den senare börjar boken med slutet på historien, sen får vi kapitel för kapitel knapra oss närmare bokens början. Ett spännande sätt att leka med tiden och berättartekniskt blir det dramaturgi på hög nivå.

Så. Vad handlar boken om då? Utan att avslöja för mycket, för det vill jag verkligen inte göra, handlar det om den ung kvinna som heter Jule. Hon har ett uppdrag som innebär en sak för andra, en sak för henne själv. Men allt som läsaren tror är sanning är långt från det. En mycket spännande historia som får mig att älska och hata Jules för allt hon gör och inte gör. Läs den! Kanske höstens bästa bok, om inte årets!

Böcker som stannar kvar

Det finns böcker som stannar kvar lite längre. Böcker som får mig att vilja vara kvar i bokpersonernas värld, som får mig att vilja sitta kvar på bussen på väg till jobbet bara för att få läsa lite till, stanna några fler minuter i världen som jag får låna en stund. Med Jack och och Libby var det så. Holding up the universe (har släppts på Gilla förlag på svenska nu i maj 2017, Vända världen rätt) av Jennifer Niven.

Jack och Libby är två väldigt olika personer, men också väldigt lika. De lever i en värld där de blir bedömda utifrån hur de ser ut och agerar. Libby har blivit undervisad hemma och ska äntligen få börja skolan med alla andra. Hennes historia: när hennes mamma dog gjorde flera saker att hon började tröstäta. Hon gick upp massor i vikt och hamnade till slut i knipan att fastna inuti sitt eget hus. Brandkåren ryckte ut och fick lyfta ut henne med lyftkran från huset. Nu har hon med hjälp av en samtalscoach lyckats gå ner en massa, så att hon kan röra sig själv och till och med springa! Hon känner sig som en ny människa. Ändå vet hon att andra elever kommer reagera på hennes utseende, hon bryter normen.

Jack däremot är en av de koola människorna i skolan. Han lever på att skämta och vara den stora basketstjärnan, men döljer en stor hemlighet. Hans historia: när han var barn råkade han ut för en hemsk fallolycka från sitt hustak. Han spräckte skallen och fick sy med en massa stygn. Sedan dess är det omöjligt för honom att känna igenom människors ansikten, även sin egen familjs. Han har inte berättat för någon om sin hemlighet och skyddar sig med att vara en rolig kille. Men när Libby börjar i Jacks skola förändras deras liv på det mest märkliga vis.

Det här är en bok som får mig att skratta, gråta och känna en massa. Den är väldigt amerikansk, ja, men den är också en bok som lyfter den stora mänskliga frågan – Vem vill du vara? Påminner mig om samma känsla jag fick när jag läste Rainboow Rowells bok Eleanor & Park, om människor i utkanten. Och de får mig alltid att vilja vara en av dem i utkanten.

11 Vardag

När jag tänker på ungdomsböcker och vardag tänker jag mest på två författare, nämligen Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. (De har till och med skrivit en bok tillsammans, Vi måste sluta ses på det här sättet.) Deras böcker handlar klart om stora saker för huvudpersonerna, livet typ. Men alla känns så där som om jag skulle gå in i dem och känna igen mitt eget liv. Jag gillar det!

Ni har väl inte missat att Johanna släpper en ny bok i höst (också september)?! Karta för förälskade och andra vilsna är en av de snyggaste titlarna ever tror jag. Det är säkert många fler än jag som ser fram emot att läsa den här!

 

Kraften – Korpringarna 3

KraftenNär vi återser Hirka i den avslutande delen i Siri Pettersens serie Korpringarna står hon lutad mot en av stenarna i ringen hon just kommit igenom. Hon är i Dreysíl, det första landet. Runt henne är allt bländande vitt, till skillnad mot mörkret hos människorna hon just lämnat.

Hirkas hela liv har präglats av utanförskap. För ättlingarna i Ymslanden är hon ett odinsbarn, ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. I människornas värld möter hon de som ser ut som henne, men hon är ensam och utsatt. Det är en döende värld, som saknar Kraften.

Dreysíl tillhör de blinda, de likfödda eller Umpiri, som de själva kallar sig. De är maktlystna, starka, uthålliga och lever i flera tusen år. Svaghet är något som föraktas och Hirka får svårt att leva efter deras villkor. Ändå sätter de sin förhoppning till henne, genom henne kan familjen flyttas uppåt i en betydelsefull maktordning. Umpiri rustar också för ett nytt krig mot Ymslanden. Tusen år har gått sedan det förra kriget, då Graals bror Naiell förrådde sitt folk och förbindelsen med Kraften bröts. Hirka kan såklart inte sluta tänka på Rime, som är kvar i Ymslanden, och vill på något sätt stoppa kriget.

Hirkas känsla av utanförskap driver henne, även om det känns som att hon ska gå under. Hon hör inte hemma i någon av världarna, utan i alla världar. När hon till slut förstår det vet hon vad hon måste göra.

Korpringarna är storslagen läsning! Det handlar om makt, hat och kärlek, om att tro och om att vilja. Jag lyssnade på Siri Pettersen på Bok & Bibliotek i höstas, och då sa hon just att fantasy kan inspirera oss till att bli bättre människor, till att göra goda saker, till att känna hopp. Vilket inte minst känns viktigt med tanke på den värld vi lever i idag, just nu.

I Kraften är både händelser och karaktärer mångskiftande och nyanserade. Inget är bara svart eller vitt, gott eller ont. Jag uppskattar att Siri Pettersen tror på sina läsare, det är utmanande och överraskande hela vägen! Jag vill helst inte göra pauser i min läsning, och när jag gör det finns Hirka och Rime ändå i mitt huvud. Jag har egentligen inte heller förstått hur allt ska sluta förrän jag läser det på sista sidan. Jag älskar det!

Korpringarna 1 : Odinsbarn

Röta

Det här inlägget är en del av B Wahlströms bloggstafett för Kraften. Igår bloggade Judit på Beas bokhylla om boken och imorgon kan ni fortsätta följa stafetten på Västmanländskans bokblogg.

Bloggstafett: Kraften

Kraften

Imorgon startar en bloggstafett för Siri Pettersens tredje och avslutande del i Korpringarna, Kraften. På onsdag kommer jag att blogga om boken här på Bokfreak! Och här kommer hela listan på bloggar som ska vara med:

9 maj – http://mittbokligaliv.com

10 maj – www.beasbokhylla.se

11 maj – www.bokfreak.se

12 maj – http://vastmanbok.blogspot.se

13 maj – www.lillabus.se

14 maj – www.vettansbocker.blogspot.se

15 maj – joakimdesign.com/kreativituren

16 maj – http://boktokig.blogspot.com

17 maj – https://bokhuset.ax/

18 maj – miamarias.blogspot.se