Tagged: familj

Jakten på tidskristallen

Jakten på tidskristallen

Speglarnas hemlighetFöljer ni Jakten på tidskristallen i SVT? Jag har sett alla avsnitt av julkalendern hittills. Det är spännande, eller hur?! Med bara 3 avsnitt kvar närmar vi oss upplösningen. Hur ska det gå? Ska Asrin, Lima och Max lyckas stoppa de ondskefulla planerna på att stanna tiden innan julafton?

Årets julkalender är fritt baserad på Erika Vallins bok Speglarnas hemlighet, som kom ut nu i november. När jag läser beskrivningen av boken känner jag igen lite, men inte allt:

 

Asrin Brunson är 12 år och bor med sin farmor vid Vasaparken i Stockholm. På årsdagen av föräldrarnas död tar farmor med henne till ett förfallet hus på Djurgården. Den kvällen blir början på ett äventyr som förändrar Asrins liv för alltid. Tillsammans med vännerna Lima och Max blir hon utvald till ett hemligt sällskap där de får höra historien om Eunomia en märklig värld i ett parallellt universum och den mäktiga Tidskristallen. Men hur ligger det egentligen till? Är Asrins föräldrar verkligen döda? Vad är det för portal som har öppnats? Och vem är den svartklädda flickan som rör sig i speglarna? Asrin, Lima och Max ger sig ut på en hisnande resa genom Stockholm, London och Paris och hela vägen till universums slut: allt för att rädda tiden och kanske också Asrins familj.

Kanske jag även lägger denna i min hög med julläsning? Boken är i sin tur en omarbetad samlingsvolym av den så kallade spegeltrilogin, där dessa tre böcker ingår:

Tänk att berättelser kan utvecklas så här och bli något annat, en ny bok eller en julkalender i TV!

Fågeln i Berta

OMSLAG_enbart-framsida

Ja, det är lite sent. Men det är ett stressigt slut på året. Bokfreak gratulerar i alla fall Sara Lundberg det varmaste till att ha skrivit och illustrerat Årets svenska barn- och ungdomsbok! Fågeln i mig flyger vart den vill är vinnare av Augustpriset 2017!

Juryns motivering lyder:
Vad innebär det att »få följa sina drömmar«? Vad innebär det av uppoffring, arbete och smärta? I Fågeln i mig flyger vart den vill har Sara Lundberg tolkat och speglat konstnären Berta Hanssons (1910–1994) drabbande och enastående livsöde. Resultatet är en livsvacker barnbok om konst och liv, som inspirerar läsare till att våga följa sin egen fågel vart den vill.

Fågeln i mig flyger vart den vill handlar om Berta, som bor med sin familj på en gård, där man måste hjälpa till. Särskilt då hennes mamma ligger till sängs, sjuk i TBC (tuberkulos). Om Berta fick välja skulle hon helst rita och måla hela dagarna, men det finns nästan ingen tid till det. Dessutom tycker de flesta runt Berta att det inte är något hon ska ägna sig åt. Men längtan i Berta är väldigt stark:

 

Nu ropar pappa igen.
Ropar mitt namn som är Berta
som rimmar på hjärta.
Jag låtsas inte höra.

Om jag kryper ihop kan jag
se ut som en fågel som sover.
Som den jag gjort av blålera.
Den ska jag ge till mamma.

Eller förresten.
Om jag var en fågel –
kunde jag flyga iväg.
Bort från byn.
Till nåt annat.
Till ett ställe där jag får vara som jag är.
Där ingen ropar på mig hela tiden
eller tycker att jag är löjlig.

mamma_berta

Fågeln i mig flyger vart den vill är fantastisk! Bilderna får mig att känna det som att jag kliver in i Berta Hanssons värld, en annan tid. De är så vackra! Jag tycker om språket, det känns som om Sara Lundberg har valt varje ord med omsorg (det gillar jag!). Det är inte svårt, tvärtom. Det går så lätt att läsa. Berättelsen om Bertas liv är också väldigt intressant, jag visste egentligen inget innan men blev nyfiken. Till sist det viktigaste – boken får mig verkligen att känna hur det skulle vara att vilja något så väldigt gärna, och trots att det egentligen inte går ändå hitta kraften att bryta sig loss och flyga iväg. Det är trösterikt på något sätt, att kraften kan finnas där…

Förresten. I en av mina favoritpoddar, Bladen brinner, träffade Lisa Bjärbo Sara Lundberg i ett avsnitt i våras, ”Det bränner till”. Tips om du inte får nog av boken.

Ytterligare fem böcker var nominerade till Augustpriset, och tre av dem passar nog Bokfreaks läsare extra bra. Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson och Anrop från inre rymden av Elin Nilsson är för dig mellan 9 och 12 ungefär. Jag har läst, finingar båda två! Hoppas jag hinner skriva om dem snart.

Johanna Nilsson har skrivit För att väcka hon som drömmer, och denna tänker jag försöka läsa på jullovet. Johanna är en av mina favoritförfattare. Det är något även med hennes språk, som träffar i mig. Den passar nog för dig som är 13 och uppåt. (På Augustprisets webbsida kan du läsa mer om de som var nominerade.)

Allt det vackra är inte förstört

Ok. Hold your horses. Den här boken är det bästa jag läst på länge. 

Ingrid växer upp med sin mamma, den kända operasångerskan som under Ingrids 9 första år skapar sig ett namn och blir mer och mer känd runt om i världen. Men när allt börjar gå lite för bra gör hon det en inte ska. Hon trotsar det hon tror är en vanlig förkylning och fortsätter föreställning efter föreställning. Tills en kväll när hennes röst dör. Enligt läkarna har hon fått knutor på stämbanden som gör att hon aldrig mer kommer kunna ta de högsta tonerna. Det blir en förkrossande vändning och Ingrid och hennes mamma lämnar flygresor och jetsetliv för ett vanligt ordinärt liv. Mamman får ett kontorsjobb och Ingrid får börja på en vanlig skola. Vilket inte visar sig vara det lättaste.

Till slut hittar Ingrid till sig själv och återvänder till musiken. Där hittar hon plötsligt sig själv igen. Men mamman vägrar. Hon tycker inte att det är en väg för Ingrid att gå. Boken tar sin start i det läger som Ingrid har lovat sin mamma att delta i under de närmaste två veckorna. Lyckas hon klara överlevnadslägret (som visar sig vara mycket tuffare än de härliga stugbilder som Ingrid sett i broschyren) kommer hon att få börja på den anrika musikutbildning i London som hon lyckats komma in på. Ingrid vill det mer än någonting annat, Ingrids mamma inte alls.

Det här är en bok som lyckas hålla mig fast från första till sista sidan. Genom sina parallella historier, där den ena är nutid och berättar om lägret och de människor som Ingrid möter där (och sina egna rädslor) och den andra där historien om Ingrid och Margot, hennes upplyfta mamma, ger oss fler och fler ledtrådar till Ingrids liv. Det är en historia om kvinnor, om utsatthet, om öde och slump, om det sociala arvet och om misslyckandet, om psykisk ohälsa och sönderslagna hotellrum och om känslan av att allt det vackra inte är förstört.

Väntar tills natten kommer

En kärlekshistorias första stapplande år där längtan efter att bara vara tillsammans för Lukas och Sam till en sommarstuga långt från deras Stockholmsgator. För Lukas blir det kanske inte exakt sådär hängigt hångelsemestrigt som han tänkt sig. Sam får nämligen sommarjobb i den närmaste hålans museum och Lukas dagar blir långa och ensamma. Nog för att han har att göra. Han har anmält sig till en sommarkurs i fotografering där den första uppgiften är att fota något med temat Nystart. Och nog är det en nystart.

Lukas saknar Stockholm och kravlösa kaffe lattes med sina kompisar. I ren desperation hittar en dag på sin cykeltur ett sommarcafé där han lär känna ett minst sagt udda par, en äldre kvinna och hennes mamma. När de får reda på att Lukas är sommargäst i den röda stugan nära havet infinner sig en märklig stämning, och det blir allt mer mystiskt när Lukas går ut i stugans bod och upptäcker hemligheter. Ju mer han lär känna stugan och de som bott där före dem, desto läskigare blir det. Det här är en bok du bör läsa med ljuset tänt. För skildringen av den som väntar tills natten kommer är riktigt riktigt läbbig. En bok att sätta i händerna på de i högstadiet som inte hittat något spännande sen de läste Angerborns böcker. En finfin ungdomsboksdebut av Christoffer Holst. Han beskriver själv sin historia om boken på Rabén & Sjögrens sida:

”Allt började faktiskt med att mina föräldrar sålde det underbara sommarhuset som jag spenderade många somrar som liten i. Det var en sliten stuga, helt i furu och om man ska vara ärlig alldeles för liten för tre personer. Men den låg på toppen av en kulle och från altanen kunde man se ut över hela Vänern. Det var faktiskt helt rimligt att mina föräldrar sålde den för några år sedan. Det tog för lång tid att åka dit och den nyttjades alldeles för sällan. Men ändå, jag visste att jag skulle sakna den. Sakna de dalsländska skogarnas mystik, den mörka sjön, den knarrande altanen … Och det var då jag kom på hur jag skulle förvalta minnet. Jag skulle skriva en bok om den stugan, såklart!

Det blev en skräckis. För när jag var tonåring ÄLSKADE jag skräckisar. Och inte ”oj, det var bara katten som väsnades i köket”-läskiga böcker utan riktiga RYSARE. Så när jag skrev ”Väntar tills natten kommer” ville jag att den skulle vara ryslig. Och min plan är att skrämma skiten ur mina läsare i många år framöver …”

Spiralig feelgood/feelbad


Det måste vara svårt att följa upp braksuccéer som John Green haft med Förr eller senare exploderar jag, Pappersstäder, Var är Alaska och fler därtill. I efterordet till Turtles all the way down/Sköldpaddor hela vägen ner skriver författaren att han arbetat med boken i sex (!!) år.

Boken är John Greenspäckad med livsvisdomar som ”True terror isn’t being scared; it’s not having a choice in the matter” eller ”The problem with happy endings is that they’re either not really happy, or not really endings, you know? In real life, some things get better and some things get worse. And then eventually you die.” Eller varför inte min favorit ”Your now is not your forever”. Jag vet inte om det bara är jag som dessutom läser in en hel del politisk kritik i boken. Hur som helst.

Boken handlar om Aza som är sexton år och som lever sitt liv med minst sagt knepiga tvångstankar. Hon lever själv med sin mamma då hennes pappa en dag plötsligt dog när han klippte gräset. Tillsammans med sin minst sagt orädda vän Daisy bestämmer hon sig för att en dag paddla iväg i familjens kajak till en kille som hon lärde känna i stödgruppen för barn med föräldrar som dött. Killen heter Davis och han har växt upp med sin bror och pappa, utan mamman. Pappan är mångmiljonär men är sedan en tid tillbaka spårlöst försvunnen. En belöning på 100 000 dollar ges till den som kan ge ledtrådar kring försvinnandet. Daisy är säker på att hon och Aza kan lösa fallet och bli rika. Aza inte fullt lika övertygad.

Detta är starten på en Greenig historia med allt som hör därtill. Lika mysig feelgood som jobbig feelbad. Ändå kan jag inte låta bli att vara lite besviken. Men det är väl svårigheten med darling författare. Men läs historien om Aza! Ungdomsböcker med psykisk ohälsa är dessutom viktigare än nånting annat i den värld där Youtubestjärnorna är de som pratar mest om det.

Boken släpptes på engelska i september, på svenska 1 november.

Böcker som stannar kvar

Det finns böcker som stannar kvar lite längre. Böcker som får mig att vilja vara kvar i bokpersonernas värld, som får mig att vilja sitta kvar på bussen på väg till jobbet bara för att få läsa lite till, stanna några fler minuter i världen som jag får låna en stund. Med Jack och och Libby var det så. Holding up the universe (har släppts på Gilla förlag på svenska nu i maj 2017, Vända världen rätt) av Jennifer Niven.

Jack och Libby är två väldigt olika personer, men också väldigt lika. De lever i en värld där de blir bedömda utifrån hur de ser ut och agerar. Libby har blivit undervisad hemma och ska äntligen få börja skolan med alla andra. Hennes historia: när hennes mamma dog gjorde flera saker att hon började tröstäta. Hon gick upp massor i vikt och hamnade till slut i knipan att fastna inuti sitt eget hus. Brandkåren ryckte ut och fick lyfta ut henne med lyftkran från huset. Nu har hon med hjälp av en samtalscoach lyckats gå ner en massa, så att hon kan röra sig själv och till och med springa! Hon känner sig som en ny människa. Ändå vet hon att andra elever kommer reagera på hennes utseende, hon bryter normen.

Jack däremot är en av de koola människorna i skolan. Han lever på att skämta och vara den stora basketstjärnan, men döljer en stor hemlighet. Hans historia: när han var barn råkade han ut för en hemsk fallolycka från sitt hustak. Han spräckte skallen och fick sy med en massa stygn. Sedan dess är det omöjligt för honom att känna igenom människors ansikten, även sin egen familjs. Han har inte berättat för någon om sin hemlighet och skyddar sig med att vara en rolig kille. Men när Libby börjar i Jacks skola förändras deras liv på det mest märkliga vis.

Det här är en bok som får mig att skratta, gråta och känna en massa. Den är väldigt amerikansk, ja, men den är också en bok som lyfter den stora mänskliga frågan – Vem vill du vara? Påminner mig om samma känsla jag fick när jag läste Rainboow Rowells bok Eleanor & Park, om människor i utkanten. Och de får mig alltid att vilja vara en av dem i utkanten.

Shatter me/Rör mig inte

Ibland hamnar jag i bokskugga. Vissa böcker som står i bokhyllan på skolbiblioteket som lånas ut och plötsligt pratas om av flera låntagare. Shatter me-serien är en serie snygga böcker (på svenska heter de Rör mig inte, Rädda mig inte, Sätt mig i brand). Det var först förra veckan som jag tog upp den första delen och började läsa.

Bokens huvudperson är Juliette som lever i ett isoleringscell och fängelseliknande rum och har gjort det de senaste året. Anledningen? Hennes hud. Rör hon vid någon annan människa skadas den till oigenkännlighet och skapar smärta utan dess like. Hon kan inte själv kontrollera vad det är som händer med hennes beröring. När boken börjar får hon sällskap i cellen av Adam. Av en människa hon anar att hon känner sedan tidigare. Minnen av hennes tidigare liv swishar förbi och det står alltmer klart att hon möter någon som utmanar hennes tankar. Vad hon inte vet är att Adam är en inskickad spion utsänd av Warner som är chef för Återetablissemanget (som styr det samhälle hon befinner sig i: oklar framtidstid). Genom att skicka in Adam hoppas han få svar på frågor som kan hjälpa honom att få över Juliette på Återetablissemangets sida. Han vill använda Juliettes krafter i det ondas namn.

Det här är en bok som griper tag direkt i mig och påminner mig om Divergent och Hungerspelen AKA koola, smarta tjejer som kämpar ett inre krig mot sig själv och sina känslor. Jag ser mycket fram att plöja igenom de andra två delarna.

Enligt IMDB släpps under 2017/2018 dessutom Shatter me som tv-serie. Det ser ut som att det blir 8 avsnitt. Håller tummarna för att de kommer att släppas på streamingtjänst så att ännu en ny smart och kool bokserie kan lyftas med hjälp av tv-seriehypen.  Kolla in författaren Tahereh Mafis finfina sida för mer info.