Tagged: 13 år och uppåt

Genuine Fraud/Fejk

Äntligen släpper E. Lockhart nytt! Efter min stora läsupplevelse med Kanske är det allt du behöver veta (We were liars) hade jag extremt högt ställda förväntningar. Såklart kunde jag inte vänta på den svenska översättningen Fejk (även om de släpptes nästan samtidigt). Och jag blev inte besviken på Genuine Fraud. Lockhart har lyckats skriva en bok som förtrollar mig lika mycket. Och det finns vissa gemensamma komponenter.

Böckerna har båda kvinnliga huvudpersoner, men båda slåss mot sina demoner på olika sätt. Böckerna är två riktiga mysterium, men Genuine Fraud är en mer våldsam sådan och innehåller mycket mer blod och kroppsvätskor! Lockharts största litterära leksak är tiden som hon leker med både i We were liars och Genuine Fraud. I den senare börjar boken med slutet på historien, sen får vi kapitel för kapitel knapra oss närmare bokens början. Ett spännande sätt att leka med tiden och berättartekniskt blir det dramaturgi på hög nivå.

Så. Vad handlar boken om då? Utan att avslöja för mycket, för det vill jag verkligen inte göra, handlar det om den ung kvinna som heter Jule. Hon har ett uppdrag som innebär en sak för andra, en sak för henne själv. Men allt som läsaren tror är sanning är långt från det. En mycket spännande historia som får mig att älska och hata Jules för allt hon gör och inte gör. Läs den! Kanske höstens bästa bok, om inte årets!

#seriöstdeträckernu

I september släpptes Marie-Chantal Longs senaste bok #seriöstdeträckernu. Som vanligt är Long specialist på att hitta angelägna ämnen. Boken handlar om tre tjejer som alla går i nian. En av tjejerna har levt ett lite annorlunda aktivt mobilfritt liv med sin mamma i ett hus på landet. Men sedan några månader har hon flyttat till sin pappa och börjat ny skola, fått nya vänner och sitt livs första smartphone. Hon har inte riktigt förstått alla appar, men hon förstår av sina kompisar att det finns killar som skickar dickpics, det vill säga foton av sina snoppar på olika sociala medier.

Hon förstår också att det inte är någon som pratar om det, för det finns ändå ingen som kan göra något åt det. Men en dag får hon själv ett foto. Hon skäms och förstår inte vem som skulle kunna skicka en sådan bild till henne. Dessutom är kontot skapat med ett påhittat namn, så det är omöjligt att veta vem det är från.

Tjejerna upplever att vuxenvärlden inte förstår och inte kommer kunna hjälpa dem. Istället tar de saken i egna händer. De gillrar en fälla för att kunna lista ut vem det är. Och det dröjer inte länge förrän de förstår att det är en kille i skolan som faktiskt ligger bakom det anonyma kontot. Och när de väl listat ut det dras planer upp för den ultimata hämnden. Utan föräldrar, poliser och verkningslösa samtal. Med tre starka tjejer som överlistar på våldsamt sätt. Men var går gränsen för att själv bli kriminell?

En bok att läsa tillsammans i klassen – många intressanta frågor att diskutera kring makt, könsroller, hämnd och våld.

När hundarna kommer i lättläst version

Lagom till skolstarten släpps en rykande nygammal härlighet i nytt format. När hundarna kommer släpps av Vilja förlag i en mer lättläst version. Ser så mycket fram emot att läsa och se hur de lyckats med att behålla den fantastiska historien med Isak och Ester. Läs mer om var Karin tyckte om När hundarna kommer.

Böcker som stannar kvar

Det finns böcker som stannar kvar lite längre. Böcker som får mig att vilja vara kvar i bokpersonernas värld, som får mig att vilja sitta kvar på bussen på väg till jobbet bara för att få läsa lite till, stanna några fler minuter i världen som jag får låna en stund. Med Jack och och Libby var det så. Holding up the universe (har släppts på Gilla förlag på svenska nu i maj 2017, Vända världen rätt) av Jennifer Niven.

Jack och Libby är två väldigt olika personer, men också väldigt lika. De lever i en värld där de blir bedömda utifrån hur de ser ut och agerar. Libby har blivit undervisad hemma och ska äntligen få börja skolan med alla andra. Hennes historia: när hennes mamma dog gjorde flera saker att hon började tröstäta. Hon gick upp massor i vikt och hamnade till slut i knipan att fastna inuti sitt eget hus. Brandkåren ryckte ut och fick lyfta ut henne med lyftkran från huset. Nu har hon med hjälp av en samtalscoach lyckats gå ner en massa, så att hon kan röra sig själv och till och med springa! Hon känner sig som en ny människa. Ändå vet hon att andra elever kommer reagera på hennes utseende, hon bryter normen.

Jack däremot är en av de koola människorna i skolan. Han lever på att skämta och vara den stora basketstjärnan, men döljer en stor hemlighet. Hans historia: när han var barn råkade han ut för en hemsk fallolycka från sitt hustak. Han spräckte skallen och fick sy med en massa stygn. Sedan dess är det omöjligt för honom att känna igenom människors ansikten, även sin egen familjs. Han har inte berättat för någon om sin hemlighet och skyddar sig med att vara en rolig kille. Men när Libby börjar i Jacks skola förändras deras liv på det mest märkliga vis.

Det här är en bok som får mig att skratta, gråta och känna en massa. Den är väldigt amerikansk, ja, men den är också en bok som lyfter den stora mänskliga frågan – Vem vill du vara? Påminner mig om samma känsla jag fick när jag läste Rainboow Rowells bok Eleanor & Park, om människor i utkanten. Och de får mig alltid att vilja vara en av dem i utkanten.

Shatter me/Rör mig inte

Ibland hamnar jag i bokskugga. Vissa böcker som står i bokhyllan på skolbiblioteket som lånas ut och plötsligt pratas om av flera låntagare. Shatter me-serien är en serie snygga böcker (på svenska heter de Rör mig inte, Rädda mig inte, Sätt mig i brand). Det var först förra veckan som jag tog upp den första delen och började läsa.

Bokens huvudperson är Juliette som lever i ett isoleringscell och fängelseliknande rum och har gjort det de senaste året. Anledningen? Hennes hud. Rör hon vid någon annan människa skadas den till oigenkännlighet och skapar smärta utan dess like. Hon kan inte själv kontrollera vad det är som händer med hennes beröring. När boken börjar får hon sällskap i cellen av Adam. Av en människa hon anar att hon känner sedan tidigare. Minnen av hennes tidigare liv swishar förbi och det står alltmer klart att hon möter någon som utmanar hennes tankar. Vad hon inte vet är att Adam är en inskickad spion utsänd av Warner som är chef för Återetablissemanget (som styr det samhälle hon befinner sig i: oklar framtidstid). Genom att skicka in Adam hoppas han få svar på frågor som kan hjälpa honom att få över Juliette på Återetablissemangets sida. Han vill använda Juliettes krafter i det ondas namn.

Det här är en bok som griper tag direkt i mig och påminner mig om Divergent och Hungerspelen AKA koola, smarta tjejer som kämpar ett inre krig mot sig själv och sina känslor. Jag ser mycket fram att plöja igenom de andra två delarna.

Enligt IMDB släpps under 2017/2018 dessutom Shatter me som tv-serie. Det ser ut som att det blir 8 avsnitt. Håller tummarna för att de kommer att släppas på streamingtjänst så att ännu en ny smart och kool bokserie kan lyftas med hjälp av tv-seriehypen.  Kolla in författaren Tahereh Mafis finfina sida för mer info.

Fyra noveller i min smak

Idag släpps den här fina boxen på Novellix:

image”Fyra berättelser om att vara omstörtande kär och om att hämnas ett brustet hjärta. Om att möta verkligheten i sitt första jobb och om att fly sin vardag med drömmar om en annan plats, om ett annat jag.”

Jag är typ kär i omslagen plus att jag supergillar författarna. Den här måste införskaffas!

Dessutom drar Novellix igång en stor novelltävling. Alla upp till 26 år kan vara med. Skriv en novell och få den utgiven om du vinner! Sista dag att skicka in är 30 juni. Här kan du läsa resten du behöver veta. Där finns också info om Novellix lilla novelltävling för dig som går i åttan.

28 Nåt nytt

Boken Tisteltankar på ett bord

Tisteltankar av Anette Eggert kom nu i april och verkar himla bra. För dig mellan 12-15 år tipsar förlaget, men jag gissar att den även kan funka för dig som är yngre eller äldre än så.

Baksidestexten bjuder på ett stycke…

Jag drar med foten mellan kullerstenarna, gruset är hårt packat men jag får upp lite av det, borstar ner det igen och gör så en gång till. Varför kan livet inte bara vara vanligt? Ingen skiljer sig, ingen förlorar jobbet. Ingen dör. Och ingen är tjock. Alla är normala.

Det här verkar vara en bok om att förlora någon, om viljan att passa in, om skuldkänslor, vänskap, självförtroende och identitet. Lässugen?