Ensamhet och smygande skräck

hjartlosHjärtlös handlar om Maia som flyttar från Stockholm till New York med sina föräldrar. De flyttar in i en enorm lägenhet i ett hus bara ett stenkast från Central Park. Lägenheten har tidigare tillhört en släkting till familjen. Hennes föräldrar jobbar nästan dygnet runt och Maia kan inte börja skolan direkt så hon lämnas mycket ensam i den stora, kalla och omöblerade lägenheten. Då och då får hon besök av lärare som undervisar henne i hemmet men ofta fördriver hon tiden genom att studera personer som bor i lägenheterna i huset mittemot.

Det finns ett hörnrum i lägenheten som alltid är låst och som Maia aldrig har varit inne i. Hon frågar sin pappa varför detta rum är låst, utan att förklara vidare säger han bara att ”vad hon än gör så får hon aldrig gå in i det rummet”. Maia tycker att det är lite konstigt men lyssnar på sin pappa. Tills en dag då Maias hamster rymmer och hon söker igenom hela lägenheten utan något resultat, till slut så finns det bara ett rum hon inte varit inne i; det låsta hörnrummet. Maia hittar nyckeln till rummet och bestämmer sig för att leta även där. Hon hittar inte sin hamster men däremot så finns det något annat i hörnrummet, någon som har väntat på henne, som behöver något som är Maias…

Dörren gled upp medan hon stod kvar på tröskeln och kisade in mot det ljusa hörnrummet. En tyst liten hälsning. Och så vänta på ett svar. Maia tog ett steg in i rummet. Dörren bakom henne smällde igen, hon skrek högt och vände sig om.

Jag tycker om Hjärtlös, även fast den på ett sätt kan ses som en ”klassisk skräckberättelse” så uppfattar jag den ändå som ovanlig. Petrus Dahlin vågar utmana normen lite om vad böcker riktade till barn och unga bör handla om. Hjärtlös är riktigt obehaglig i slutet, jag reagerar lite på att den har blivit klassad som Hcg (9-12 år). När jag läser den ser jag den mer som en ungdomsbok, både med tanke på språket och det hemska Maia utsätts för. Hjärtlös är inget för en läsare som vill ha ”action-läskigt” utan snarare den som gillar ”gnagande-läskigt”, en läsare med ganska bra tålamod.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s