Amir, Lo och Vidar

dömdDetta är riktigt spännande, samtidigt sorgligt och lite fantasy-light, och jag gillar det. Dömd är första delen i treologin Amargi, som berättar historien om Amir, Lo och Vidars öde.

Dessa tre barn har från början ingen som helst vetskap om varandras existens men hemska händelser får dem att sammanföras. Deras pappor försvinner och deras mammor har blivit dömda för mord. Gemensamt för barnen är också att de är helt säkra på att deras mammor blivit oskyldigt dömda.

I Dömd är det så att alla barn till mördare ska placeras i fosterhem. Amir, Lo och Vidar skickas till ett ställe som heter Himmelsfrid, lång ute på norrländska landsbygden. På gården Himmelsfrid är det en kvinna som heter Gunvor som härskar. Hon tvingar barnen att kalla henne ”fostermor” men hon är allt annat en mysig mor, Gunvor är en förtryckare. Hon straffar barnen bla genom låsa in dem i små utrymmen och när de tillslut får komma ut så ignorer hon dem i dagar. Vidar har varit på gården ett tag innan de andra barnen placeras där, han har varit ensam med Gunvors och börjar bli nerbruten. Ska han kunna lita på Amir och Lo eller är de ett hot?

Det gör ont i hjärtat på mig av beskrivningarna om hur barnen både bär på sorgen över att deras mammor är oskyldigt dömda och hur de sedan är överlämnade i Gunvors våld. Men berättelsen ljusnar när barnen beslutar sig för att samarbeta och deras mål blir att rymma från Himmelsfrid. Lo är stark, drivande och vågar det mesta (asbra ”tjej-roll”, hon är grym), hon dyrkar upp dörrar och är den ledande i planeringen av deras flykt. Himmelsfrid är omgiven av ett högt elstängsel och barnen kommer på att de måste hitta strömbrytaren till detta staket för att kunna fly. I deras jakt på denna strömbrytare börjar Lo hitta ledtrådar till att Gunvor har något hon döljer.

Samtidigt som detta sker så får var och ett av barnen oväntad och märklig kontakt med djur i omgivningen av gården. Varsitt djur som inte bara ganska uppenbart söker deras kontakt, djuren ger även barnen en inre syn som verkar leda till något magiskt (här kommer alltså fantasyn in i berättelsen).

När jag har bokpratat på mitt jobb har barnen slängt sig över boken och jag tror inte de kommer bli besvikna, den är välskriven och har ett högt tempo. Jag tycker den passar perfekt för typ 11-15 åringar men även jag vill läsa de kommande två delarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s