Gå din väg men stanna

Johanna Nilssons Gå din väg men stanna är en fristående uppföljare till hennes debut från 1996, Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Som jag läste och älskade. I den här boken har Hanna blivit vuxen. Hon är trettioett, lämnar Tommy, flyttar till en ny lägenhet där det spökar och väggarna lutar inåt, möter Alex, som inte räds hennes mörker, som tycker hon är fin och inte äcklig, men Hanna tål inte att leva. Ångesten är hennes följeslagare, hon svälter sig, hetsäter och kräks. Hon vill bli frisk, men vet inte hur hon ska göra.

Det gör nästan fysiskt ont att läsa Gå din väg men stanna. Hanna har det så jobbigt. Johanna Nilssons språk är något av det vackraste. Men det är en skitviktig bok – för alla som känner som Hanna eller känner någon som gör det. Det finns ändå något trösterikt med den här berättelsen. Till slut.

Gå din väg men stanna passar nog dig som går på gymnasiet eller är äldre bäst. (Du hittar inte den bland ungdomsböckerna på bibblan, utan på vuxenavdelningen.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s