Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges

680

Jag har äntligen fått tid att läsa Eva Sussos och Anna Höglunds bok Alla frågar sig varför. Detta är en bok som är lite svårplacerad, något jag gillar men ändå får bibliotekarien i mig att vilja försöka hitta den rätta platsen för just denna bok.

Den ser lite ut som en bilderbok, stor tunn, lite text på varje sida och med mycket illustrationer. Men texten är något annat, med korta funderingar över livet, döden vänskap blandat med citat av olika filosofer (exempelvisa av Kierkegaard som ni kan läsa i rubriken till detta blogginlägg). Boken avslutas med ett litet register med info om de filosoferna som citerats i boken.

bigOriginal.jpg

Så detta är en bok som vissa kommer gilla supermycket (som jag!) och vissa kommer tycka att den bara är konstig. Hur många barnböcker innehåller Sartre målad som en gädda liksom..? Jag tycker denna bok skulle vara superbra att läsa högt tillsammans med barn och för att ha som grund till att diskutera olika stora frågor. Den påminner om Anna Höglunds tidigare böcker Om detta talar man endast med kaniner (som jag skriver om här) och Att vara jag. Anna Höglunds illustrationer är så otroligt bra, med en perfekt blandning av humor och vemod, geni!

 

Hemmet

 

168350_13073958_o_3

I natt läste jag klart Hemmet av Mats Strandberg och ska nu berätta om den för er!

Joel är tillbaka i småstaden han växte upp i, efter många år i Stockholm. Han kommer motvilligt tillbaka för att hjälpa sin mamma som inte längre kan klara sig själv hemma i sitt hus. Joels mamma, Monika, har fått en plats på äldreboendet Tallskuggan och Joel ska hjälpa henne att komma tillrätta där.

På Tallskuggan visar det sig att Nina jobbar, en gammal vän till Joel, läsaren förstår direkt att de har varit mycket nära vänner men att vänskapen slutat på ett dramatiskt sätt. Nu vill de helst undvika att träffa på varandra men tvingas till möten på Tallskuggan.

Nästan från dag ett efter att Monika flyttat in på Tallskuggan börjar det hänga oförklarliga saker och Monika och de andra äldre börjar förändras…

Hemmet är en skräckberättelse som utspelar sig på ett äldreboende för dementa. Alltså Mats Strandberg är ett geni på att komma på det ultimata platserna för sina historier! Jag menar Färjan – skräck på en finlandsbåt = en massa fulla människor fast i ett metallskrov (en färja) mitt ute på ett hav = geni! Och så nu Hemmet = en massa äldre människor fast i ett hus och omhändertagna av personal som utgår ifrån att det som de berättar om och säger är en del av deras demens = geni!

Jag tyckte Färjan var superbra, Hemmet matchar den bra, de är skrivna på likande vis och även här visar Mats Strandberg på hur bra han är på att skapa realistiska personer som läsaren lär känna och bryr sig om. Något som Mats Strandberg också är sjukt bra på är att alltid se till att ge röst åt de som ofta inte synliggörs eller får någon röst alls  i såna här typer av berättelser. Som när han hintar att de dementa systrarna som bor tillsammans på Tallskuggan egentligen inte är systrar utan ett kärlekspar. De har fått levt med denna lögn för att kunna leva sitt liv tillsammans utan samhällets dömande ögon.

Om jag skulle klaga på något med Hemmet så är det att jag skulle vilja bli ännu räddare, det är en skräckbok, men kanske ännu mer en bok om vänskap och relationer.

Böcker som stannar kvar

Det finns böcker som stannar kvar lite längre. Böcker som får mig att vilja vara kvar i bokpersonernas värld, som får mig att vilja sitta kvar på bussen på väg till jobbet bara för att få läsa lite till, stanna några fler minuter i världen som jag får låna en stund. Med Jack och och Libby var det så. Holding up the universe (har släppts på Gilla förlag på svenska nu i maj 2017 Vända världen rätt) av Jennifer Niven.

Jack och Libby är två väldigt olika personer, men också väldigt lika. De lever i en värld där de blir bedömda utifrån hur de ser ut och agerar. Libby har blivit undervisad hemma och ska äntligen få börja skolan med alla andra. Hennes historia: när hennes mamma dog gjorde flera saker att hon började tröstäta. Hon gick upp massor i vikt och hamnade till slut i knipan att fastna inuti sitt eget hus. Brandkåren ryckte ut och fick lyfta ut henne med lyftkran från huset. Nu har hon med hjälp av en samtalscoach lyckats gå ner en massa, så att hon kan röra sig själv och till och med springa! Hon känner sig som en ny människa. Ändå vet hon att andra elever kommer reagera på hennes utseende, hon bryter normen.

Jack däremot är en av de koola människorna i skolan. Han lever på att skämta och vara den stora basketstjärnan, men döljer en stor hemlighet. Hans historia: när han var barn råkade han ut för en hemsk fallolycka från sitt hustak. Han spräckte skallen och fick sy med en massa stygn. Sedan dess är det omöjligt för honom att känna igenom människors ansikten, även sin egen familjs. Han har inte berättat för någon om sin hemlighet och skyddar sig med att vara en rolig kille. Men när Libby börjar i Jacks skola förändras deras liv på det mest märkliga vis.

Det här är en bok som får mig att skratta, gråta och känna en massa. Den är väldigt amerikansk, ja, men den är också en bok som lyfter den stora mänskliga frågan – Vem vill du vara? Påminner mig om samma känsla jag fick när jag läste Rainboow Rowells bok Eleanor & Park, om människor i utkanten. Och de får mig alltid att vilja vara en av de i utkanten.

Shatter me/Rör mig inte

Ibland hamnar jag i bokskugga. Vissa böcker som står i bokhyllan på skolbiblioteket som lånas ut och plötsligt pratas om av flera låntagare. Shatter me-serien är en serie snygga böcker (på svenska heter de Rör mig inte, Rädda mig inte, Sätt mig i brand). Det var först förra veckan som jag tog upp den första delen och började läsa.

Bokens huvudperson är Juliette som lever i ett isoleringscell och fängelseliknande rum och har gjort det de senaste året. Anledningen? Hennes hud. Rör hon vid någon annan människa skadas den till oigenkännlighet och skapar smärta utan dess like. Hon kan inte själv kontrollera vad det är som händer med hennes beröring. När boken börjar får hon sällskap i cellen av Adam. Av en människa hon anar att hon känner sedan tidigare. Minnen av hennes tidigare liv swishar förbi och det står alltmer klart att hon möter någon som utmanar hennes tankar. Vad hon inte vet är att Adam är en inskickad spion utsänd av Warner som är chef för Återetablissemanget (som styr det samhälle hon befinner sig i: oklar framtidstid). Genom att skicka in Adam hoppas han få svar på frågor som kan hjälpa honom att få över Juliette på Återetablissemangets sida. Han vill använda Juliettes krafter i det ondas namn.

Det här är en bok som griper tag direkt i mig och påminner mig om Divergent och Hungerspelen AKA koola, smarta tjejer som kämpar ett inre krig mot sig själv och sina känslor. Jag ser mycket fram att plöja igenom de andra två delarna.

Enligt IMDB släpps under 2017/2018 dessutom Shatter me som tv-serie. Det ser ut som att det blir 8 avsnitt. Håller tummarna för att de kommer att släppas på streamingtjänst så att ännu en ny smart och kool bokserie kan lyftas med hjälp av tv-seriehypen.  Kolla in författaren Tahereh Mafis finfina sida för mer info.

Kaninhålet

kaniniJag läser mycket tecknade serier och min senaste läsning är Berit Viklunds debutbok Kaninhålet. Detta är en bok om att komma in i sitt första riktiga kärleksförhållande. Att bli jättekär och kanske inte klara av att se att detta egentligen inte alls är bra. Om hur ett förhållande går från att vara fantastiskt och pepp till att blir mer och mer nerbrytande. Den handlar också om att vara kär och indragen i ”kärlekshålet” (kaninhålet) och bortförklara fler och fler konstiga eller obehagliga saker en partner gör mot en. Personen Kaninhålet handlar om är 23 år, men du skulle kunna läsa den om du är från typ 15 år tänker jag.

Jag blir imponerad av Berit Viklunds bilder, det är som att varje ruta i serien verkligen är som en stor organisk helhet, allt i samma rosa och röda nyanser, skitsnyggt!

Jag tycker detta ämne är så viktigt att det kommer ut böcker och serier som beskriver detta och hur en kan komma ut ur dessa typer av relationer. Det är så viktigt att få stöd och hjälp i såna situationer och då kan böcker passa jättebra. Det jag kände lite med Kaninhålet är att jag skulle vilja lära känna karaktärerna lite mer, så jag kände och förstod dem ännu bättre. Då hade den berört mig ännu mera. Men som sagt den är bra och snygg! Vill du läsa serier med liknade teman så ska du inte missa min favorit Åsa Grennvall!