Det handlar om att skriva

lundIgår besökte Sandra Beijer Lunds stadsbibliotek och jag och några elever från skolan jag arbetar på var där. Författarscenen blev fullsatt, stolarna tog slut och folk fick stå upp och lyssna. Sandra berättade om hur hennes debutroman Det handlar om dig kom till och om skrivandet i stort.

Sandra hade länge velat skriva en roman men varit osäker på om hon skulle klara av det. Hon såg framför sig en bild av att en roman måste bli till av en författare som satt ensam, omgiven av tysthet vid ett stramt skrivbord, en bild långt borta från hennes egen värklighet. Men så visade det sig att för Sandra funkade ett helt annat sätt att skriva. Hon skrev istället 60-70% av boken på anteckningarna i sin iphone. På tunnelbanan, under möten, alltså helt enkelt när hon fick tid eller inspiration. Sandra berättar även hur hon har valt att involvera sina bloggläsare under processen med boken, då hon både har låtit dem ge förslag på namn till karaktärerna och låtit dem rösta på vilken färg omslaget skulle ha.

Under föreläsningen gav Sandra även tips på hur en kommer igång och håller igång sitt skrivande. Hon menar att det handlar mycket om att göra det på sitt eget sätt och just ”gå ifrån författarmyten”, bena ut vad en vill berätta och hur, och det viktigaste; att SKRIVA (även när inspirationen inte finns).

Vi frågade Sandra tre korta frågor:

Hur får du inspiration?
Genom att konsumera populärkultur! Film, böcker, musik! Den kommer inte bara av sig själv utan jag måste vara aktiv och finna inspirationen!

Favoritförfattare?
Haruki Murakami och Jonas Gardell.

Favorit kärleksbok?
Silke av Alessandro Baricco.

Two Boys Kissing

david-levithan-varldens-viktigaste-kyss-3DJag har längtat efter att få läsa Världens viktigaste kyss. David Levithan är en av mina favoritförfattare och har skrivit några av senaste årens bästa ungdomsböcker. Jag, En och En bit av mig fattas är fantastiska båda två (borde filmatiseras!)

Världens viktigaste kyss knyts samman av ett världsrekordsförsök. Det är Craig och Harry som ska genomföra världens längsta kyss vilket innebär att de måste kyssas i 32 timmar (!). Kämpandet med denna sjukt långa kyss blir ramen för en berättelse som innefattar flera olika människoöden. Det handlar bland annat om Ryan och Avery som precis har träffats på en queerskolbal. De går på en av sina första famlande, pirriga dejter som blir avbruten av folk som inte klara av att se deras kärlek. Den handlar även om Cooper som visar sig ha föräldrar som har svårt att acceptera att han blir kär i killar. Cooper flyr iväg från sin familj och Levithan fångar frustrationen över att inte accepteras och älskas ovillkorligt.

Det finns även en annan del i Världens viktigaste kyss, en som viskas av röster från förr. Röster från personer som gått bort i AIDS, som har delat många av dessa unga personers upplevelser men redan på 70-80-talet. De finns som skuggor som ser det som dessa unga personer upplever. Dessa röster vill berätta för dem om deras erfarenheter, hjälpa, stötta och rädda dem. Tyvärr är de just bara röster och kan bara passivt iaktta det som sker.

Det är mycket jag gillar med Världens viktigaste kyss, många citat jag stryker under. Jag tycker Levithan sätter fingret på något viktigt. Han berättar om hur samhället förändrats och att det på många sätt är lättare nu att leva friare. Men han visar även att det fortfarande idag kan vara oerhört svårt. Människor utsatta för våld pga av hur de lever eller ser ut, unga personer som berättar för sina närmsta att de älskar dem de älskar kan bli bortstötta. Levithan berättar även historien om hur HIV och AIDS påverkade så många liv, det vi aldrig får glömma.

Vilken fruktansvärd känsla det är, att veta att om sjukdomen i första hand hade drabbat hem-och-skola-ordförande eller präster eller vita tonårstjejer, så skulle epidemin ha stoppats flera år tidigare och tiotusentals, eller till och med hundratusentals, liv skulle ha räddats. Vi valde inte vår identitet, men vi blev utvalda att dö på grund av den.

Tyvärr tycker jag det finns några problem med Världens viktigaste kyss. Vilket är tråkigt, för jag vill skriva att detta är så sjukt bra. Men jag blir inte helt uppslukad av boken, jag tror att mitt problem framförallt är att jag inte läser den på originalspråk (originaltitel är Two Boys Kissing). Jag får en känsla av att något har gått förlorat när hans ord gått från engelska till svenska. Det flyter inte riktigt. Sen finns det även ett annat problem med boken, jag upplever det som att detta är en historia som Levithan känner så mycket för, han är arg, han är ledsen och han älskar och det är härligt att han fått skriva denna bok men ibland blir den lite tråkigt mästrande. Jag önskar att han förmedlade allt detta smarta han har att säga men med mindre pekpinnar och mer fantasi!

Jag längtar efter sommaren…

När jag blev stulen andra veckan i juniNär jag äntligen blev stulen igen

Visst, jag kan hålla med om att det är lite mysigt med tidiga kvällar, tända ljus och filt över benen i soffan. MEN jag gillar ändå sommaren mest! Med Siri Kolus böcker om Vilja drömmer jag mig dit…

Viljas familj vill inte göra något kul på sommarlovet. Det roligaste som händer är att de ska åka och träffa släkten. Och det är på vägen dit som det händer. Familjen blir stoppad av ett rövargäng som stjäl alla deras saker och kidnappar Vilja. Först planerar Vilja att fly, men hon beslutar sig snabbt för att det inte är bråttom att rymma tillbaka till de tråkiga föräldrarna och den bråkiga systern. Piratfamiljen är riktiga livsnjutare som älskar att bada, spela spel och äta mängder av godis. Middagen serveras alltid utomhus och alla sover i tält. Lägg därtill fartfyllda biljakter, proviantrån och knivkastning. Snart är Vilja själv med på rövarnoterna. Det är härligt, roligt och överraskande! Och karaktärerna är hur sköna som helst!

Siru Kolu tilldelades Finlandia Junior Prize för När jag blev stulen andra veckan i juni 2010, och den blev filmatiserad 2011 (men verkar inte ha distribuerats i Sverige än så länge, eller vet någon mer om den?). I somras kom fortsättningen, När jag blev stulen igen. Rövargänget is back och jag längtar efter att läsa om nya äventyr tillsammans med Vilja! (Vilken tur att den ligger bredvid min säng då?!)

Från högt till lågt

9789163878626Jag känner ofta att det är brist på humorböcker för mina elever i årskurs 7-9. Det är inte ovanligt att elever kommer in på bibblan och frågar efter ”en rolig bok” och jag har lite småsvårt att ge dem vad de är ute efter. Problemet är både att det inte skrivs så mycket roligt för de äldre, men också att humor är så personligt.

De få men mycket bra exempel på riktigt roliga ungdomsböcker som kommit de senaste åren är Emmy Abrahamsons och Jenny Jägerfelds böcker. Så när jag (lite sent) läste Född fenomenal så kände jag ”äntligen en bok som har ett tydligt humorfokus”! Född fenomenal är dessutom skriven som en dagbok, vilket också många gillar.

Josephine Bornebusch vågar tänja på gränser både kring vad hon skämtar om och hur hon beskriver vissa saker. Det är högt tempo i texten och skämten är ganska skruvade, hon vågar lita på att de som läser fattar och hänger med. Jag uppskattar att bokens karaktärer är långt ifrån stereotypa. Som Rut, huvudpersonen vars dagbok vi läser. Hon är övertygad om att hon är ett geni och är för tillfället helt besatt av Anne Frank,  samtidigt beskrivs hon som en ”kärleksmagnet”. Ruts dagbok är en salig blandning av snuskskämt och referenser till historiska politiska skeenden och filosofiska funderingar. Magda, som är Ruts närmsta kompis, beskrivs som totalt sexfixerad med fokus på att hångla med allt som rör sig. Vi får också lära känna Albert, som är kär i Rut och inte alls obekväm med att visa detta. Här är ett utdrag från sida 171, som visar ett exempel på språket i boken:

”Du borde chilla lite när det gäller komplimanger”, sa jag. ”Du vet inte vem du har att göra med. Jag suger åt mig som en svamp. Om en vecka kommer jag inte kunna gå ut genom dörren för att mitt huvud har blivit så stort.”

Jag visade hur det skulle se ut om jag försökte pressa ut ett sjukt stort huvud genom en mindre dörr. Det gick så där. Men Albert skrattade. Högt.

”Det kommer givetvis inte hända. Du behöver inte oroa dig. Ett huvud kan inte svälla på det sättet. Det var en metafor.”

”Haha, jag trodde att du menade allvar”, sa han, drog ner mig i sängen och kysste mig så att jag glömde bort att jag egentligen var hysteriskt kissnödig.

Så, ja detta kan ses lite som 2000-talets Berts dagbok men med en stor dos historiska fakta tillförda och sjukt mycket bättre genusmedvetenhet! Jag tänker att de som fastnar i boken kommer att gilla den jättemycket och lära sig saker om Anne Frank på köpet. Tyvärr får jag dock en känsla av att de ”roliga-historiska-anekdoterna” bara kommer tilltala ett fåtal unga. Den kanske kommer uppskattas mest av de personer som själva är lite som Rut :)

Vinnare av Barnens Romanpris 2014

5768 visningar på Youtube

Är 5768 visningar på Youtube! Nu med nytt omslag (snyggt, eller hur?). Grattis och hurra till Ralf Novák-Rosengren och Anita Santesson! Läs mer om vinnaren här. Och missa inte det sista avsnittet, där författarna presenterar sig, på onsdag nästa vecka!

Ni som läser Bokfreak trodde på Barnhemmet av Cecilia Lidbeck som vinnare.

Jag ser fram emot att läsa bägge!